Forskaren Ann Ojala vid Skogsforskningsinstitutet i Finland forskar i hur grönområden påverkar vår hälsa. Hennes resultat visar att de som rör på sig i grönområden minskar sin stressnivå, förbättrar sin koncentrationsförmåga, utvecklar sin fysik och balans, får lägre blodtyck och möjligheter till sociala kontakter.
Ojalas forskningsresultat stöds av professor Patrik Grahn vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han föreläste om utevistelsens betydelse för hälsan under konferensen Ute är Inne i Norrköping år 2009. Han hade då undersökt den urbana befolkningen och deras sätt att använda grönområden. Resultaten var tydliga: ju mera utevistelse i grönområden – desto bättre hälsa!
Forskningen stöds ytterligare av professor Anders Szczepanski vid Linköpings universitet i Sverige. Szczepanski har forskat i hur naturen förbättrar koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan – det man lär sig utomhus kommer man ihåg bättre.
Låt oss ta några exempel:
År 2000 började jag arbeta på Folkhälsan som utomhuspedagog. Ett av mina första uppdrag var att ta ut Sirkkala skola i Åbo till Kurjenrahka nationalpark. Jag jobbade med grupper om 50 barn per grupp. Gruppen promenerade längs en stig på 3 kilometer och under den korta färden berättade jag om olika knep i en överlevnadssituation. Jag visade bland annat användbara växter. Vi smög som indianer och överraskade andra skolgrupper i området som förde ett himla liv, plötsligt dök vi bara upp ur skogen, tysta och elever i mängder! Nåväl, fem år senare arbetade jag med en högstadieklass. Vi hade överlevnad som tema och jag började ställa frågor om olika växter, svaren haglade från gruppen. Dessutom var svaren exakta och korrekta. Jag undrade såklart om eleverna hade gått en överlevnadskurs.
Svaret var ”Nej, men vi var med dig i lågstadiet på en tur i skogen där du berättade om alla de där växterna”.
Jag var självklart positivt överraskad. Dessutom hade jag fått ett resultat, flera år senare, av en utfärd. Resultatet visade att barnen hade lärt sig en hel del, trots att tiden var kort och gruppen var stor.
En annan gång satt jag med en högstadieklass i en kåta i skogen. Plötsligt sa en flicka ”Det kommer en långtradare och kör över oss!” jag undrade såklart vad hon menade. Hon sa ”Hör du inte långtradaren där ute?” undrade hon. Jag lyssnade och hörde endast hur vinden tog tag i björkarnas kronor, vilket utvecklade ett ljud som hon trodde var en långtradare. Hon hade inte varit mycket ute i naturen. Men nu fick hon uppleva hur det låter när björken susar för vinden.
Naturen har alltså en viktig roll och är en viktig plats för hälsa och för inlärning. I planering av urbana centrum bör vi i framtiden i högre grad beakta placering av grönområden och möjligheter till mångsidig motion och friluftsupplevelser. Vi borde importera svenskt tänkande med stockvindskydd även i centrala delar av vår stad. I planeringen bör vi även ta reda på närliggande naturområden såsom nationalparker och att dessa parker är anpassade för den närliggande staden och således större besöksmängder. Vi bör inte falla i fällan att tro att all motion och idrott ska ske inne i stora anläggningar.
Naturen har och kommer i framtiden att ha en viktig roll för rekreation och reducering av stress och är en väldigt bra miljö med lugn och ro. I kombination med lugnet kan vi placera in social samvaro genom att använda naturen eller parken som ett ställe för fest. Istället för att gå ut och äta på en dyr restaurang, kan vi ta släkten till en park och ta grillen med oss, njuta av sommarvärmen, sällskapet och den goda maten!
Rör på er!
PATRIK BERGHÄLL/Folkhälsans Förbund rf
Utomhuspedagog, äventyrspedagog, överlevnadsinstruktör m.m.
